Välja utrustning för explosiva atmosfärer

 

EX-skylten bild 1 visar tre komponenter som skulle kunna bidra till bränder eller explosioner:

 

Bränslekällor Antändnings- eller värmekällor Syre eller annat oxidationsmedel

Bränslekällor

Man delar ofta in bränslekällor från industriella processer i två typer:

 

• “Gas” inklusive ångor och dimma. Typiska “Gas”-källor kan inkludera ammoniak, metan, väte, propan, etan och butan som ofta finns i kemiska och petrokemiska processer.
• “Damm” inklusive fibrer och flygande material. Typiska “Damm”-källor kan inkludera dammlager och moln från metallbearbetning, livsmedel och drycker, läkemedel samt papper och trä.

 

Antändningskällor

Möjliga antändningskällor är vidsträckta och kan inkludera gnistor från skär- och svetsutrustning, heta ytor, friktion, stötgnistor, elektrostatisk urladdning, blixtnedslag med mera.

 

Syre

Utöver syre i luften bör man även ta i beaktande oxidationsmedel som klor.

 

 

Explosionsskydd

Man kan förhindra en brand eller explosion genom att man effektivt tar bort ett av triangelns ben. Konceptet explosionsskydd är att göra just detta, antingen genom att man tar bort eller begränsar förekomsten av syre, bränsle eller potentiella antändningskällor. Detta uppnår man genom noggrant övervägande av processmiljön, processdesign och genom att man använder utrustning som är lämplig för de valda skyddsmetoderna.

 

 

Vad är ATEX-direktivet?

ATEX är en förkortning av det franska uttrycket ”ATmosphères EXplosibles”.

 

Det finns två EU ATEX -direktiv, "produkt / utrustningsdirektivet" för tillverkare av utrustning för användning i potentiellt explosiva atmosfärer (ATEX 114) 2014/34/EU och "arbetsmiljödirektivet" för hälsa och säkerhet för arbetstagare som utsätts för fara från explosiv atmosfär (ATEX 137) 1999/92/EC.

 

IEC 60079-standardserien, som även utgör grunden för EU-direktivet 2014/34/EU (ATEX), ger detaljerad vägledning angående:

 

• Utvärdering och klassificering av farliga områden inom en anläggning.
• Val och implementering av relevant utrustning för explosionsskyddsmetoder.

 

 

Egensäkra ATEX barriärer

 

 

 

Vad är ATEX-zonklassificering?

Arbetsmiljödirektivet ATEX 1999/92/EC fastställer minimikraven för förbättring av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär.

 

Överensstämmelse med detta direktiv inkluderar ett krav för att fullständigt bedöma och dokumentera alla potentiella explosionsrisker, inklusive:

 

• Brandfarliga / explosiva materialegenskaper.
• Källa och graden av potentiellt utsläpp (kontinuerligt, primärt och sekundärt utsläpp).
• Ventilation och spridning.

 

Denna information används sedan för att dela in anläggningens områden i zoner baserat på sannolikheten och frekvensen för att det förekommer en explosiv atmosfär.

 

 

 

ATEX-zoner kontra klass/div

Även om zonsystemet är baserat på IEC-standarder och är allmänt antaget internationellt, finns det vissa nationella föreskrifter som använder alternativa metoder. Ett exempel är de nordamerikanska föreskrifterna avseende konstruktion och drift av elsystem.

 

Den nationella elkoden (NEC) i USA och den kanadensiska elektriska koden (CEC) har alternativa definitioner av farliga områden, som använder ett klass- och divisionsformat för att skilja dem åt.

 

 

Allt eftersom NEC-/CEC-reglerna utvecklas, accepteras zonmodellen alltmer.

 

 

 

Vad är ATEX-utrustningsgrupper och -kategorier?

ATEX produkt/utrustningsdirektivet 2014/34/EU gäller för elektrisk och/eller mekanisk utrustning som används i installationer på marken/ovanför marken, under marken och fasta maritima installationer.

 

Direktiven omfattar specifikt:

 

• All utrustning som är avsedd för användning i potentiellt explosiva atmosfärer och som kan orsaka en explosion genom sina egna potentiella antändningskällor.
• Skyddssystem avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer.
• Komponenter, som definieras som alla föremål som är avgörande för säker utrustningsdrift och skyddssystem utan autonom funktion.

 

Tillverkarna ansvarar för att alla relevanta produkter genomgår en överensstämmelsebedömning i förhållande till den specifika produkttypen.

 

Utrustningsgrupper

Utrustning och produkter som faller inom ramarna för Direktivet delas in i 2 grupper:

 

Grupp I – Gruvindustrin
Gäller för underjordisk utrustning i gruvor och alla associerade maskiner ovanför marken som utsätts för risker i samband med gruvgaser och / eller brännbart dammutsläpp.

 

Grupp II – Icke-gruvindustrier
Gäller för utrustning som används inom t.ex. processindustrin där explosiva atmosfärer orsakade av gaser, ångor, dimma eller luft-/ dammblandningar sannolikt kommer att uppstå.

 

Utrustningskategorier

Varje utrustningsgrupp delas in i ytterligare kategorier beroende på vilken skyddsgrad de erbjuder.

 

Grupp I kategorier:

M1:

Utrustning i denna kategori är avsedd för användning inom gruvindustrin och måste förbli funktionell i händelse av en explosiv atmosfär.

 

M2:

Utrustning i denna kategori är avsedd för användning inom gruvindustrin men blir strömlös i händelse av en explosiv atmosfär.

 

Grupp II kategorier:

Utrustningskategori 1

Utrustning i denna kategori är avsedd för användning i zon 0-områden (gaser) eller zon 20 (damm) och måste ha en mycket hög nivå av inbyggt skydd. Utrustningen måste tillhandahålla skydd, även i händelse av förväntade och sällsynta fel. Säkerhet måste garanteras om två oberoende fel uppstår.

Utrustningskategori 2 Utrustning i denna kategori är avsedd för användning i zon 1 (gaser) eller zon 21 (damm) och måste ha en hög nivå av inbyggt skydd. Utrustningen måste tillhandahålla skydd, även i händelse av förväntade fel. Säkerheten garanteras vid ett förväntat feltillstånd.

Utrustningskategori 3
Utrustning i denna kategori är avsedd för användning i zon 1 (gaser) eller zon 21 (damm). Utrustningen måste tillhandahålla nödvändigt skydd under normal drift.

 

 

 

ATEX-skyddsmetoder

Olika erkända explosionsskyddsmetoder kan användas beroende på farans karaktär och den specifika processen.

 

Hänvisning till relevanta avsnitt av standarderna och specifikationerna i IEC 60079-serien, ger fullständiga krav för varje typ av skyddsmetod.

 

Tabellerna nedan sammanfattar de vanliga skyddsmetoderna för både gas och damm; visar vilka zoner de gäller för, skyddsmetoden och relevant IEC 60079-referens.

 

 

Skyddstyper - Gas

 

 

Skyddstyper - Damm

 

 

Tillbaka till PR Knowledge Library